05 November 2018 | Grekland - Kreta

Vad är det vi firar?

Det är lördag och en stor fet grekisk fest i Anogia, en bergsby på Kreta. Jag är inte bjuden, känner ingen där och ramlar in ändå. Det är tokmycket folk och det blir bra trångt. Jag har inte en susning om vad vi firar. När kalaset är över har jag fortfarande ingen aning om vad vi firade. Detta låter lite som en smaskig skandal när Mats, 50+ är ute och rumlar runt.

Det är absolut inte så farligt som det låter. Så här är det. Allt kan hända i Grekland, så man måste planera sina dagar med massor av luft mellan sysslorna. Det här är min bortförklaring till hur jag hamnade på denna fest. Jag hade en bra plan för min lördag. Den sprack utan att jag visste det redan klockan 8 på morgonen. Jag var kvar i Anogia och hade inte ens fått i mig morgonkaffet så började prästerna mässa böner i högtalarna vid kyrkan. Ja, vad skulle man tänka? Så här är det vid påsk och andra religiösa högtider i Grekland. Men, vilken högtid är det idag? Vad har jag missat? Okey, jag hade min plan för dagen och brydde mig inte eftersom den målmedvetet skulle genomföras.

Vid frukost förklarade min husvärd på grekiska och några få engelska ord att det var något stort på gång uppe vid kyrkan med ett brett leende och att jag skulle gå dit upp. Absolut, sa jag. Sen har jag min plan för dagen. Jag mötte därefter min husvärds mamma eller svärmor, eller nått. Lite oklart eftersom endast grekiska pratades. Hon pratade massor med grekiska med mig, pratade om mat och pekade på klockan och ritade upp två ettor i dammet på balkongräcket och mina hästar började samlas i stallet. Klart man blev nyfiken, det var två timmar dit. Jag gick upp för att se vad de hade för sig.

Det var redan fullt upp på torget utanför kyrkan. Långbord hade dukats fint och fem får hade parkerats bakom kyrkan. Jag mindes nu. Ett får stod där redan torsdag kväll. Jag tänkte då att det var ett knepigt ställe att ha sitt får på. Är husse inne på kaféet? Fredag kväll, tre får. Hm, och nu lördag och fem får. Inte bästa stället att ha sina får på. Jag gissade det är någon symbolik i detta. Eller, så är deras husse på kalas?

Torget är normalt belamrat med kafébord, nu konverterat och pimpat till en festlokal utomhus. I kyrkan på torget var det redan knökat. När vi i Sverige säger att det är fullt i kyrkan, menar vi att alla bänkar är upptagna. Det är de här också, och alla andra ytor man kan stå på ända till den öppna dörren och en bit utanför. Därav högtalare utanför så ingen missar något viktigt. Här finns inga skyltar om maxantal i lokalen. Tvärtom, är det möjligt att få in ett par till, fixar man det. Fem präster tar sedan ett varv ut, runt kyrkan med rökelser och myrra. Resten av församlingen stod snällt kvar inne i kyrkan.

Vid ett av de fem, sex, eller om det är sju kaféer på torget stod Manolis och vinkade in mig bestämt. Han driver det ena kaféet och jag har varit och ätit hos honom tidigare. Jag gick till hans ställe och han beordrade bestämt kathistikó, och drog fram en stol till mig. Det betyder sitt ner. Klart man sätter sig, Manolis är en äldre herre som inte heller pratar ett spår av engelska. På göteborgska blir det ”knö dig in”. Det blev kvickt fullt runt borden och jag insåg att jag nu satt längst in och kom inte ut. Med ett par hästar till i mitt stall räknade jag ut att det innebar att jag var en av de sista som går hem. Så trångt var det.

Nu kom första maten fram, sallad, vinbladsdolmar, ärtor i sås. I mitt sällskap runt mig pratade de också endast grekiska. Traditionerna uppe i bergen är starka. Det verkar som i dessa berg hoppar man engelskalektionen i skolan av tradition. Då så, fick jag en gyllene chans att gå på språkkurs och lära mig lite grekiska. Jag fick säkert höra hundratusen grekiska glosor på denna lektion, vilket kändes en aning som en överkurs och jag hoppades att jag kan komma ihåg ett ord. Nu hälldes det upp mer rött vin som smakade mycket ungt och nyproducerat med en ton av sherry och det kom in kokt lamm och mera bröd. Jag började bli mätt och belåten och då vet jag att man bara är halvvägs i måltiden. Här äter man länge och väl. Ibland så länge att två måltider går ihop med en. Jag hade nyss ätit frukost tänkte jag så detta blev som en fortsättning på den.

De andra pausade i maten med en cigg och jag testade med att försöka få reda på vad i hela världen vi firade. Det var fortfarande högst oklart och så länge de bara pratade grekiska med mig och jag bara pratade engelska och göteborgska med dem kom vi inte tydligt att reda ut vad som firades. Bröllop kunde vi stryka, dop likaså. Det var något med kyrkan räknade jag ut medans det kom in mer mat. En form av knyten med fetaost i. För säkerhets skull också en tallrik med pasta med ost till var och en. Kort efter kom det mer lamm, nu grillad. Ny paus och det tändes några nya cigg medan glasen fylldes med mera vin.

Nu kom efterrätten. Då fattade man att det började rundas av. Olika bakverk dansade fram på bordet. Okey, jag tar en halv. Jag var proppmätt redan efter någon av förrätterna och jag fick se stora fruktfat landa på bordet. Manolis tyckte att jag skulle äta av det också och såg nöjd ut.

Prästerna började tacka för sig och drog sig tillbaka efter sin föreställning. Det öppnades upp så att jag kunde börja röra mig också och jag tackade alla vid mitt bord för att jag fick vara med. När jag var tillbaka vid mitt tillfälliga boende här i Anogia mötte jag värdens dotter. Hon har nog gjort revolt mot en av byns traditioner, hon pratar bra engelska. Jag frågade henne vad jag hade varit med om och firat? St. Georg, svarade hon. Agios Georgio på grekiska. Alltså, helgonet Göran som han heter på svenska. Kyrkan heter ju Ekklisia Agios Georgios och är tillägnad just helgonet Göran. I Grekland är det viktigare att fira namnsdagar än födelsedagar så min pollett började att trilla ner. Vid en snabb koll på Google såg jag att Georgios har sin dag i april vid påsk. Nu var det november och min teori föll igen. Exakt vad vi firade är fortfarande lite dolt i dimridåer. Något om Agios Georgio var det i alla fall.

Interiör i Ekklisia Agios Georgios

Är det någon av er som läser detta och har klart och tydligt koll på vad jag har firat? Kommentera gärna så jag kan sova om natten. Hur gick det med min plan för dagen? Inte alls. Jag skulle gjort ett besök i närliggande Sfentoni Cave. Jag fick senare höra att de hade problem med elektriciteten och hade stängt. Det blev ett besök på söndagen i stället. Det är bra att ha lite luft i agendan. Nästan allt kan hända i Grekland.

  • Sfentoni Cave
  • Sfentoni Cave

Selfie med Manolis

Text & Foto: Mats Randow

 

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.