04 April 2019 | Asien

Fördomar och kineser

Vi åker tåg, och tåget susar fram i max 300 km/h. Ja, en maxfart. Tidigare gick det i max 400 km/h. Efter en svår olycka bestämde myndigheterna att det får räcka med 300 km/h. Jag gillar att åka tåg, det är ett bekvämt sätt att resa och ett smartare alternativ till flyget. Trots att det går riktigt fort så känner man inte farten. Tåget går tyst och spikrakt fram utan vibrationer, det flyter på kan man säga. Inte som spårvagnarna i Göteborg, där man nästan får hålla i sig i svängarna när spårvagnen skall hålla tidtabellen. Detta snabbtåget avgick exakt efter tidtabell i Shanghai och stannade mjukt och fint med precision på ett par sekunder före ankomsttid i Peking (Beijing), varken för tidigt eller sent. Detta är en återblick från en resa till Kina i juli 2013.

Hastighetsmätaren i tåget mellan Shanghai och Peking, (Beijing)

Vad visste jag om Kina före resan? Som liten var jag helt såld på Tintins äventyr och läste om hans resor till Kina. Där skildras Kina och kineser som väldigt annorlunda. Många år senare är jag själv på plats i Kina och kan se med egna ögon hur det är, på riktigt. Det började redan vid gaten på Helsingfors flygplats. Flyget till Shanghai ska gå om en och en halv timme. Vid boardingdisken som ännu är obemannad står runt 50 kineser, inte i kö utan i klunga. Jag fattar inte vad som står på utan tror att det är en gruppresa som samlats. Efter hand lärde jag mig att kineser vet inte vad en organiserad kö är, det finns inga kösystem i Kina. Nu tillbaka till tåget mellan Shanghai och Peking. Det är dags för mig att gå på toa, i 300 km/h. Det var upptaget, så det vara bara att vänta. En kvinna som ser europeisk ut ställer sig bakom mig. Vi bildar kö. Ni börjar kanske ana va? Dörren till toan går upp och exakt då kommer en kinesisk kvinna och slinker in, snabbare än min tanke någonsin kan bli. Så rutinerat. Vi som stod i ”kö” han inte blinka ens. Vi i ”kön” tittade förvånat på varandra och ryckte på axlarna. Hon som smet in på toan stängde inte ens dörren helt utan sitter där och gör vad man gör på toa med dörren på glänt. Vi i ”kön” tittar storögt på varandra och rycker på axlarna ännu en gång.

Vyer över Shanghai från skyskrapan "kapsylöppnaren"

Shanghai skyline

Det där med dörren på glänt är inget konstigt heller i Kina. Det finns inget som heter komfortzoon i Kina. Det är absolut inte ovanligt med offentlig toa utan mellanväggar, med hål i golvet där alla kan sitta på huk och i rad, diskutera diverse frågor med varandra under tiden man gör sitt jobb. Nära Himmelska fridens torg avvek en annan kvinna snabbt upp i buskarna, satte sig på huk helt ogenerat. Det är då vi européer håller för ögonen på våra barn. Tillbaka till kösystemet. Vi "svennar" gick in på ett kafé för att köpa take a way kaffe. Vi var dom enda kunderna och utan att vi tänkte, bildade vi en svensk kö för att handla. En kinesisk herre kommer in och ställer sig först i kön, bara för att han kan och det finns plats där. Hur naturligt som helst. Han blir avvisad av kassörskan och han fattar ingenting. Sen står han bredvid oss en efter en i kön och tittar ner i våra plånböcker när vi handlar och betalar. Ingen komfortzoon. I Kina är det heller inte ofint att titta i andras plånböcker eller fråga hur mycket pengar man tjänar eller har. Det är helt okey.

Bild från Himmelska fridens torg mot Förbjudna staden i Peking

Det är inte heller konstigt att säga att någon är tjock. Det är en fin komplimang. Det gick inte att ta miste på sommarmodet i Shanghai och Peking. Ju större mage herrarna har desto mer naket av magen ska man visa och dom rullar helt enkelt upp tröjkanten ovanför magen. Jag har inte sett det modet spridit sig sedan vi var i Kina. Bordsskick och annan kuriosa kring det ska jag inte gå in i detalj med. En hint är att det hörs när dom äter.

Förbjudna staden i Peking är allt annat än förbjuden numera

Vad ska man säga om mina fördomar före resan? Ärligt talat, dom stämde i mångt och mycket. Ska jag nu leva vidare med mina fördomar eller hur ska jag tänka? Är det vi eller dom som har rätt? Det kanske är där jag ska fundera vidare? Se sig själv i spegeln, varför är vi så brydda? Är det kineserna som har rätt facit och lever enkelt utan att döma? Jag har svårt att förlika mig med vissa skillnader. Kanske borde vi gå halva vägen var för att hitta rätt svar? Om inte annat får jag ta seden dit jag kommer. Det är jag som är gäst i Kina som får acceptera kulturen. Det är på resa man är tvungen att kliva ur sin egen komfortzoon. Det är då det blir riktigt kul och intressant och man får perspektiv och lärdomar med sig hem. Gillar ni annorlunda resor? Åk till Kina, det är en kulturkrock de luxe och ingenting är sig likt som i Sverige. Människor, byggnader, mat, lukt, ljud, allt är olikt. Peking och Shanghai har shopping i världsklass och förbjudna staden skall man inte missa. På listan står också en promenad på kinesiska muren, bara det och mycket mer.

Det är väl heller inget konstigt att jag fortfarande gillar Tintins äventyr.

Tips: Missa inte se på filmsnutten nedanför så förstår du lite av vad jag menar med kulturkrock och att saker verkligen är annorlunda. Jag filmade kinesiska pensionärer i Ditanparken, Peking som motionerar tidigt i ottan.

Som en liten förklaring till vad några av dem gör: Kvinnan som skriker vid trädet gör det för att få ut onda andar ur kroppen. Mannen som går baklänges gör det för att det lär vara bra för njurarna. Övrigt är det mycket meditation och allmän motion. 

Man ska ha ätit Pekinganka en gång när man är i Kina

Varför inte uppleva teater som mycket annorlunda kultur

Tintins Blå Lotus på kinesiska. Ett av klippen på en marknad

Allt mellan himmel och jord går att köpa i Kina

I Shanghai lockar shopping i världsklass för många

Missa inte heller en matmarknad

Kinesiska muren står med på "to do listan"

Text, film och foto: Mats Randow

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.