20 November 2020 | Sverige
En helg med flipperspel i Sven Tveskäggs Lund
Har ni varit i Lund, eller hur är Lund som destination? Vi åkte en helg till Lund för att besöka utställningen, Tilt! – Flipperspelens kultur och historia. Detta tog inte hela helgen i anspråk så det fanns gott om tid att dessutom utforska staden. För det första upptäckte vi att Lunds gamla citykärna är större än vi trodde och samtidigt har nära till allt. Det var bara att ta på sig sina bästa ingångna promenadskor, då staden är perfekt att upptäcka till fots. Vi fick känslan direkt att Lund är en gammal medeltidsstad utan modern planlösning. Detta gjorde det mer spännande och kul att flanera i gatunätet som på sina håll har sett likadant ut i hundratal år.
Häng nu med en sväng till domkyrkan. En av Lunds största sevärdheter med en historia bak till 1100-talet då många svenskar fortfarande ristade runor i sten och offrade i hedniska tempel. Det fanns ingen dansk eller svensk som kunde bygga något sådant på den tiden så stenhuggare, hantverkare och byggkunskaper hämtades från kontinenten. Det astronomiska uret i kyrkan är en imponerande konstruktion och hantverk från 1400-talet. Kryptan är kanske Sveriges äldsta rum. Missa inte att gå ner där. Där hittade vi en konstutställning snyggt ljussatt samt jätten Finn. Jätten Finn, från legender och sagor, som klamrar sig fast i en av kryptans kolonner. I kryptan finns också många sarkofager.
Åter till utställningen om flipperspelen. Tro eller ej. Jag fick hålla igen för att inte stå och hoppa jämfota och bli dumförklarad. Jag tillhör generationen som i tonåren hängde då och då vid ett och annat flipperspel. Utställningen Tilt! – Flipperspelens kultur och historia är en vandrande utställning som flyttar runt i Sverige. I dagsläget huserar den i Kulturen i Lund fram till den 21 februari 2021. Mats Holmqvist och Claes Johansson, som båda är storsamlare och kännare av flipperspel, har producerat utställningen i samarbete med Västergötlands museum. Vi träffade Mats Holmqvist på Kulturen och fick följa med på ett föredrag och en runda. Mats berättade engagerat om flipperspelens historia och hur det kommer till Sverige. Om fördomar och förbud som följde med att populariteten och intresset bland ungdomar ökade. Jag mindes själv fördomarna och såg det som en social samlingsplats vid flipperspelet där vi tävlade med varandra och ibland spelade tillsammans, med delad kontroll av var sin flipperarm. Mats berättade vidare om flipperspelen som konstverk. Hur skådespelare, filmer, popstjärnor och trender avspeglar sig i de konstnärliga insatserna på flipperspelen. Han berättade också om hur spelen är uppbyggda och utvecklats genom tiderna. Kort sagt, en mycket intressant guidning i ”flipperhallen”. Det var många intresserade som kom till utställningen, både kvinnor som män. Vuxna som också kom tillsammans med sina barn för att visa vad man sysslade med en gång i tiden. Barn som fick se och uppleva något de inte var bekanta med idag. Det kanske bästa är att man får pröva att spela på några av flipperspelen. Där faktiskt den yngre generationen får testa något nytt, som samtidigt är gammalt.
Vi håller oss kvar i Kulturen i Lund. Samtidigt pågår en annan utställning där, Mopeden – En svensk designhistoria. Så även där lite nostalgi från åren då man var med moppe. Jättekul att se även den utställningen. På Kulturen i Lund skulle jag ha kunnat dröja mig kvar hela dagen. Där finns flera permanenta utställningar blandat med tillfälliga och är som ett friluftsmuseum som omfattar två kvarter med gamla historiska kulturbyggnader.
Alla vet väl att Lund också är en stor universitetsstad. Detta märks också tydligt när man flanerar runt i staden. Danmarks och Nordens första universitet grundades också i Lund år 1425. Det går inte att snacka bort att det finns studenttraditioner i Lund.
Tillbaka på Lunds gator och torg, vi gick också på musjakt. Det är sant. Som ett delmål i stadspromenaderna hade vi som en grej, att hitta konstinstallationerna i mössens perspektiv av gatumiljön. Ett arrangemang som Konstnärskollektivet Anonymouse och Lunds stad står bakom. Som ett annat tips kan man också hämta foldern ”Lund till fots” på turistbyrån i Lund. Med den får du en karta med 12 markerade sevärdheter och kan då gå en promenad genom stan för att upptäcka det bästa av Lund.
Vi anade på promenaderna att staden är urgammal. Men hur gammal kan Lund vara? Lund ska ha grundats omkring år 990 av den danske kungen Sven Tveskägg. Är inte det på vikingatiden? Tänkte jag ut blixtsnabbt. Det blir lite extra kul med den tanken att man flanerar runt i en vikingastad och bara namnet på den danske kungen gjorde att jag fick hålla igen jämfotahoppen. Kungarna hade helt klart fräckare namn förr. Där började jag grotta ner mig lite i Lunds historia och förstod att staden var samtida med Birka. Nu ville jag veta mer. En halv mil söder om Lund ligger en arkeologisk plats i Uppåkra. Låg Lund där tidigare? Där gräver man nämligen ut en bra mycket större stad än vad Birka var. Hette Uppåkra på vikingatiden egentligen Lund? Det är ändå en teori som inte är helt motbevisad. I Uppåkra visar fynden i marken att det varit bosättningar där redan före vår tidräkning. Om detta då var Lund så är det svindlande gammalt.
Hur som, brändes Uppåkra på 900-talet och Lund grundades på en strategiskt bättre plats med kontrollen över en viktig landsvägskorsning och känd kultplats. Min amatörgissning blir att det kan ha varit i ett religionskrig då Uppåkra ödelades. Uppåkra var en forntida vikinga- och handelsstad med hedniska tempel. I ”nya” Lund byggde man flera kristna kyrkor när staden grundades. Som mest toppade Lund med 27 kyrkor i staden. De äldsta delarna i Lunds enorma domkyrka är från år 1085. Lund blev biskopssäte år 1060 och dessutom Danmarks viktigaste stad.
Under denna helg i september fick jag verkligen anstränga mig för att inte hoppa jämfota i tid och otid. När vi åkte hem var känslan, på återseende. Tack Lund, för denna helg. Vi kommer gärna tillbaka till Sven Tveskäggs gamla stad för strosa runt i parker och på kullerstensgator i gamla kvarter.
Text & Foto om inget annat anges: Mats Randow