Det var en gång för mycket länge, länge sedan ett folk som kallades värmar. De hade bosatt sig vid älven Värmar som gav namnet, Värmarnas land. Går vi till nutid är Värmarnas land mer känt som Värmland. Älven är nu bekant som Borgviksälven. Myten säger att Borgvik är Värmlands vagga. På vår resa, Vänern runt, hade vi nu kommit till Borgvik. Vad som är saga, dikt och sanning i denna historia spelar mindre roll. En bra historia är alltid en bra historia och gör Borgvik mer legendariskt och spännande att besöka.

Redan på den gamla landsvägen som går utefter Borgviksjön fick vi den där goa känslan. Borgvik var ett självklart stopp för oss, då vi hade hört talas om Sliperiets konsthall och gastronomi. Vi stannade vid sliperiets gamla fabrik byggt 1903, då som ett träsliperi och massafabrik. Den där goa känslan infann sig också för att vi var i Värmlands epicentrum för sitt ursprung och som bonus hittade en modern konsthall i de gamla kulturmiljöerna. Hungriga som värmländska vargar strövade vi in i den smakfullt inredda restaurangen som är omtalad och prisbelönt i White Guide för sin mat, inspirerad av naturen i Borgvik och det konstnärliga, samt råvaror av hög kvalitét. De höga förväntningarna infriades med råge. Lunchen var svingod på ren svenska, eller kanske på dålig värmländska. Lunchen var inte bara god, det var en hel upplevelse, på ett annat språk.

Tips: Har du inte för bråttom och planerat ett lunchstopp på Rasta eller Burger King i Grums efter E45:an? Ta omvägen till Sliperiet i Borgvik istället, för en upplevelse och god lunch på riktigt.

 Den mätta värmländska vargen skulle säkert lagt sig för en tupplur, (fem minuter på lilla visaren), efter den goda maten. När efterrätten var avklarad uteblev dock mat-koman för oss och vi strövade runt i konsthallen. Konst och konsthantverk signerade både av erkända artister samt de mindre kända uppstickarna som vill ta plats och komma framåt i denna värld. Vilken kombo, gastronomi och konst i Värmlands epicentrum, för både kultur som historia.

Från Sliperiet strövade vi genom Borgvik, som är en av Värmlands bäst bevarade kultur- och bruksorter, till den gamla hyttruinen. Borgviks bruk startade redan i början av 1600-talet vid forsen i Borgviksälven. En masugn byggdes för förädling av järnmalmen, som skeppades via Göteborg vidare ut i världen. Bruket i de vackra naturomgivningarna lades ner 1925 och har låtits förfalla i ruiner och är industrihistoria. Intill forsen vid älven ligger också den välbevarade Kungskvarnen byggd av slaggsten från järnbruket, som många andra hus här i Borgvik. Numera är Kungskvarnen vid den gamla stenbron över älven hotell och restaurang.

Detta var vårt första besök i Borgvik och den goa känslan fanns kvar när vi lämnade Värmlands epicentrum. Känslan av att hit vill vi återvända, till ett epicentrum för natur, kultur och historia längre bort än någon kan minnas. En bruksort i Värmland där lövträden dominerar och många vägar kantas av fina alléer. Borgvik är för kulturmiljövården med sin välbevarade bebyggelse av riksintresse. Inte konstigt alls med den goa känslan av ett besök i Borgvik, när vi nu styrde vidare mot Karlstad. Vad väntade i Karlstad? Vi visste så här långt att vi skulle krypa in i finkan på gamla länsfängelset när vi kom dit. Blev det vatten och bröd till middag? Ni får se, mer kommer i nästa blogginlägg i serien om Vänern runt.

Detta är del 8 i bloggserien om Vänern runt.

Text & Foto om inget annat anges: Mats Randow

Läs mer på första inlägget: Vänern runt, (Del 1).

Läs mer om: Eken som vägrar dö, (Del 2).

Läs mer om: Hällristningarna på Larssons gård, (Del 3).

Läs mer om: Hundraåringen i Skällsäter, (Del 4).

Läs mer om: Den gamla kurorten Dals Rostock, (Del 5).

Läs mer om: Dalslands kanal med Håverudsakvedukten och Köpmannebro, (Del 6).

Läs mer om: Kultur i Fengersfors och fika deluxe, (Del 7).

Läs mer om: Fängslande konstverk i Karlstad, (Del 9).

Läs mer om: Kultur och stadsvandring i Kristinehamn, (Del 10).

Läs mer om: Södra Råda gamla kyrkplats, (Del 11).

Läs mer om: Mariestad, spöken och Göta kanal, (Del 12).

Relaterat inlägg om Vänern: Fiskeläget Spiken och Läckö slott på Kållandsö.