Sätt dig i passagerarsätet och spänn fast dig. Du skall få följa med mig på en bilutflykt i Troodosbergen. Jag har upprättat en ny ”Bucket list”. Överst står det Berengaria Hotel, eller Veregaria Hotel som det också heter. Hotellet är stängt sedan länge och på gästlistan står numera bara spöken uppsatta. Därefter har jag kopierat lite från UNESCO:s världsarvslista. 10 unika bysantinska kyrkor är med på listan och ligger utspridda i Troodosbergen. Som bonus får man alltså se mycket av Troodos och många av de traditionella byarna som ligger i bergen. Det kommer att bli många imponerande naturscener med panoramavyer efter vägen. Har du anlag för svindel får du hålla i dig, hårt. Har du anlag för åksjuka i bergskurvorna förbereder vi med åksjuketabletter och den klassiska spypåsen, före avfärd.

Vi startar vid Troodos torg på 1700 meters höjd. Det är knappt 1 mil till Prodromos och det ligger lite snömodd på vägen så vi kör lite försiktigt i kurvorna med sommardäcken. Vi passerar skidbackarna på Mt Olympos norra sluttning och når byn Prodromos på 1400 meters höjd. Veregaria Hotel, byggd i sten och betong, öppnade 1931 och stängde 1984, därefter har det låtits förfalla. Det finns många myter om hotellet. En säger att Richard Lejonhjärta var i Prodromos under sitt tredje korståg och hotellet har alltså fått sitt namn efter kungens fru, Berengaria av Navarra. Hotellet kallas för ”kungligt hotell” och har haft gäster som Pharouk, Kungen av Egypten och Israels president, Ezer Vaisman. Det var ett hotell för aristokrater och hade nattklubb, stora matsalar, tennisbana och ett poolområde. Utsikten från kullen är magnifik över dalarna nedanför och vyn mot Mt. Olympos, (1952 m).

Området är idag avspärrat och jag kan inte rekommendera någon att gå in där för rasrisken. Men, också för alla dess myter och spökrykten. Det finns historier som kvinnan som drunknade i poolen. Nu spökar hon i skymningen på hotellet och vill bittert hämnas sin död. En man som tog självmord på hotellet ska också härja om nätterna. Innan han tog sitt liv skall han dessutom ha tagit livet av sin fru och låst in henne på rummet. Dörren skall fortfarande vara låst och man skall kunna höra hans fru klaga om nätterna. Den goda jungfrun som i sitt kolsvarta hår står lutad mot fönstret i vitt linne. Myten om barnen som brunnit inne på andra våningen och barnskrik på nätterna. Så har vi också de tre bröder som ärvde hotellet och inte drog jämt, vilket fick hotellet att gå dåligt innan det stängdes. Bröderna skall ha dött i mystiska omständigheter och naturligtvis vandrar de som spöken på hotellet.

Nu spänner vi fast säkerhetsbältet igen och fortsätter bilturen norrut på kyrkosafari. Det ligger tre kyrkor någorlunda nära varandra efter vägen mot Nicosia. Kort efter Prodromos dyker en skylt upp, ”Agios Nicolaus 12”. Men tusan, vi tar spontant höger här. Det är ju en av kyrkorna och 12 km är inte långt. Men, ni ska veta att 12 km tar tid på dessa bergsvägar. Vyerna är också definitivt värt denna avstickare. Bara kyrkan Agios Nicolaus tis Stegis är kvar av ett gammalt kloster från 1000-talet. De äldsta och välbevarade freskerna är från 1100-talet. Kyrkan fick ett andra tak över sig på 1200-talet som är en stor anledning till att kyrkan och fresker klarat tiden så bra. Jag hade förväntningar, men detta blev ett wow, över förväntningarna. Kyrkan ligger på drygt 800 meters höjd i en liten dal och dagens mystiska väder med dis skapade en känsla av ett sagolandskap i medeltiden.

En av tio kyrkor är avbockade, in i bilen och ut på krokiga vägar med fina vyer tar vi oss tillbaka till huvudspåret vi avvek ifrån. Nu är målet byn Pedoulas som klänger sig fast på en bergssluttning 1000 meter över havet. Skylten till kyrkan tillägnad Ärkeängeln Michael visar oss in i byn. På krokiga och smala gator i gränder kryssar vi igenom byn ner till kyrkan. Stadsplanen för byn skapades långt innan bilen var uppfunnen. I vissa passager är det nära att behöva fälla in backspeglarna för att kunna passera. Denna kyrkan var mindre och det var oklart hur gammal den är. Freskerna täcker hela väggarna och dateras till 1400-tal. Två kyrkor avbockade, åtta kvar. Vi lämnar Pedoulas, åker mot grannbyn Moutoulas 4 km längre ner i dalen. Det blir samma försiktiga manövrar med bilen även i gränderna här. Kyrkan Panagia ligger på en liten höjd i byn med vackra vyer och fin utsikt. Kyrkan dateras till år 1280 och även den är en mindre kyrka med religiösa konstverk målade på väggarna från medeltiden. Det blir check i min ”To do lista”, tre kyrkor avbockade.

Vi kollar kartan för bästa väg till nästa kyrka som ligger bara 2 km ner i samma dal. I byn Kalopanagiotis ligger Agios Ioannis Lampadistis. Denna kyrka är den största hittills och har byggts ut flera gånger fram till 1400-talet då ett kloster bildades här. Den äldsta delen av kyrkan är från 1000-talet. De gamla klosterbyggnaderna står kvar runt klosterkyrkan och är fint renoverade. Det finns inga munkar aktiva här idag. Kyrkan och klostret visas av ett par präster som också kan berätta lite om kyrka och klostret. Som att klostret är förberett för första munken att flytta in. Vill du bli den första, frågar prästen mig med ett brett leende. Jag svarar med ett minst lika brett leende att ett så viktigt och stort beslut måste tänkas igenom, noga. Här finns också ett museum med unika ikoner i original från medeltiden, (Inträde 1€). Jag har sett många klostermuseum, men inget med så här gamla ikoner. En liten bokhandel med religiös litteratur och annat finns här också. Jag köper med mig en liten flaska Zivania (raki), av prästen. Tänker den kan vara bra att ha till tankesmedjan om prästens erbjudande om att flytta in.

Nu var det dags att runda av kyrkosafarin för idag. Jag frågar Google om vägen hem till Agia Napa och planerar en sen lunch, så fort som möjligt efter vägen. Därefter ett stopp på Lidl som ligger efter vägen i Ormideia. Två timmar säger Google att min resa skall ta. Jag plussar på en timme med mina stopp, minst. Efter en halvtimme är jag ute ur bergen och får se skylten till Panagia tis Asinou. Det blir tvärnit och en högersväng. Äsch, vi tar väl en kyrka till, bara 10 km dit och man är inne i bergen igen. Denna kyrka är också en mindre och mycket välbevarad. Den äldsta delen byggdes på sekelskiftet åren 1099–1105. Check på den och nu Lidl för att storhandla.

Jag är hemma till skymningen med stora matkassar, då spökena börjar röra på sig. Lite så här kan en dag se ut för mig när jag är ute på turné. Vad hände med den sena lunchen? Inte en aning! Den stod inte med på världsarvslistan så den föll oförklarligt bort. Det blev trots allt 5 av 10 kyrkor avbockade. I min plan skall jag upp i Troodosbergen och vandra i sommar, då det är för varmt nere på låglandet. Då ska jag bocka av de kvarvarande kyrkorna på min lista. Till kyrkorna är det inget inträde och alla är inte bemannade med personal. Kyrkorna står öppna på dagen, om inte finns en lapp på dörren med ett telefonnummer att ringa så kommer personal och öppnar. Tänk bara på att ha anständig klädsel när ni besöker kyrkor och kloster. Att se alla 10 kyrkor på sin semesterresa är väl lite överkurs. Däremot får man se så mycket mer av Troodos på en kyrkoturné och man skall absolut ha sett minst en. De är världsunika. Apropå Berengaria Hotel, om ni ändå trotsar mitt råd och passerar avspärrningarna. Lämna området före skymningen. Tänker ni på barnen som brann inne? Det finns inget dokumenterat att hotellet skall ha brunnit, någonsin. De andra myterna sägs också vara humbug. Men, man vet aldrig………….

Text & Foto: Mats Randow

Tips på relaterat Inlägg

Spökbyn i bergen

Tips på relaterat inlägg

Spökhotellet Sarlitza Palace på Lesvos