Loutro på Kreta är och ska vara en ganska lugn plats, det hör till atmosfären här. Sista turen för dagen med den stora bilfärjan hissas landgången upp och båten backar ut för att vända, precis som den alltid brukar göra. Loutro är som en halvcirkel där färjeläget är på ena sidan och jag sitter på balkongen och rehabiliterar mig själv i sista huset på andra sidan. När båten bara gjort halva sin vändning lägger den på med full fart framåt. Jag ser att den tar fart och drar exakt rakt mot min balkong. Nu kan man börja undra om styrman fått en överdos av för många freddo espresso och solsting? Eller, är båten kapad? Jag funderar på hur länge jag ska våga vänta innan jag drar. Går den på grund före eller ska jag behöva göra en maxlöpning bort från balkongen. Samtidigt ser jag att det ligger någon och simmar lite vackert framför färjan. Två matroser på landgången i fören ser också vad jag ser. De viftar och skriker för allt vad de orkar för att simmaren skall flytta på sig. När simmaren ser att han håller på att bli överkörd av den stora bilfärjan börjar han simma så Sarah Sjöström skulle få svårt att hänga på.

https://www.youtube.com/watch?v=wh9aHrr6JeE

Simmaren klarade detta och jag tror han slog nytt banrekord för Loutro. Han borde få simborgarmärket, gratis. Och, två raki. Och, en klapp på axeln för att han räddade livet på sig själv. Skulle båten ta min balkong nu, när styrman missade simmaren? Nej, han lade i backen i sista stund och stannade båten, samtidigt som landgången rasslade ner med jordens skrammel på uteserveringen för Keramos bar. I sekund 1 och 2 startade en lasttruck i båten och körde febrilt ut en hög med lastpallar och i samma sekunder sprang folk upp på båten och bar av kartong efter kartong. Ett par snabba minuter senare och landgången gick upp, samtidigt som båten backade ut och lade sig på kurs mot Chora Sfakia.

https://www.youtube.com/watch?v=C-fhKNG_rcI

I sekund 1 och 2 som landgången gick upp ställdes borden och stolarna ut på uteserveringen igen. Badstegen kom på plats. I vattnet åkte alla färgglada luftmadrasser och stora badringar i igen. De som inte badat färdigt gjorde det nu. Båten seglade bort och Keramos bar serverade nya drinkar på borden. Loutro blev så där lugnt och fint igen som det ska vara och som om ingenting hade hänt. Allt gick så fort och organiserat, likt Ferraris Formel 1 stall vid stopp för däckbyte och tankning.

Min rehabilitering då? Jag överdriver väl en smula. Återhämtning är närmare sanningen. Före dramat med båten var jag ute och rörde lite på mig igen. Från Loutro går en gammal vandringsled upp till byn Anopolis. Anopolis var under antiken en självständig stad och staden hade sin hamn nära Loutro. I Phoenix på andra sidan av Loutros udde. Denna gamla transportled mellan staden och hamnen går rakt upp för det branta berget i zick-zack och är förmodligen över 2000 år gammal. Jag tog med mig en flaska vatten i handen och lade i en stark lågväxel och stegade uppför berget i ett högt tempo. Anopolis ligger på 600 meters höjd och på 175 meters höjd går en gammal led till vänster ner till just den gamla hamnen i Phoenix. Jag var smart och vek in vid vänstersvängen. Det var ju ändå som att gå i trapporna i rask takt uppför i en skyskrapa med drygt 50 våningar. Hur många våningar blir det upp till Anopolis? Jag vågar inte riktigt räkna på det.

Hur som, gick det sedan nerför och jag små småjoggade lätt, bland getter som dumförklarade mig, ner till den antika hamnen som nu är en fin badvik. Därifrån går det uppför igen över udden till andra sidan där Loutro ligger. Det är som att jogga upp på skapligt berg i Göteborgsområdet. Här på Kreta är det bara en liten kulle eller höjd. På höjden ligger en gammal turkisk borgruin som byggdes i oroliga tider med revolter på 1800-talet. Därifrån var jag snart tillbaka i Loutro i träningshorts och skor. Jag var tillräckligt svettig för att det skulle se ut som om jag badat. Jag gick raka vägen upp på mitt rum för att kamouflera mig och ta på mig badbyxor och byta skorna till badtofflor, så jag inte skulle bli helt dumförklarad igen. Denna turen tog knappt en timme och jag lovar er att hade jag hittat ett gym med luftkonditionering i Loutro, skulle jag köpt klippkort där istället och ställt mig på löpbandet. Naturligtvis blev det ett bad också innan jag hamnade på balkongen för rehab. Resten av historien har ni redan.

Har det hänt något mer i Loutro då? Inte så dramatiskt kanske, men jag hängde lite i några butiker och gjorde ett fynd. Ett par simglasögon, sådana snabba glasögon som swim-runners har. Dom är i och för sig utrustade med någon lätt våtdräkt och badmössa också. Där är jag inte riktigt ännu. Nu blir det i alla fall motionssim på amatörnivå och det kan vara bra om man blir attackerad av bilfärjan.

Då kan man undra vad en bilfärja gör i Loutro som varken har bilar eller vägar? Färjan går som i ett pärlband av byar utefter den vilda sydkusten här på Kreta. Ett bra alternativ till att slippa bila runt hela Vita bergen. Nu tillbaka till Keramos bar och uteserveringen. De hade tillsammans med andra tavernor samordnat en stor leverans. Det finns ju ingen väg så det går inte att dra stora pallar med varor genom hela Loutro för hand. Båten var beställd och uteserveringen tillfälligt evakuerad med badstege, småbåtar, badmadrasser, badande, kanoter, nästan alla simmare. Det är ändå lite det som är roligt att resa i Grekland och på Kreta. Alltid händer det något, även i Loutro.

Text & Foto: Mats Randow