08 November 2018 | Grekland - Kreta
Attachéväskan
Vi satt och fikade på Taverna Zervas i Katharo. En avlägsen plats långt bort och högt upp i bergen på Kreta. Nu kom attachéväskan fram som vi väntat på. En sådan där i aluminium. I gangsterfilmer brukar det finnas en sån här väska knökad med pengar och en annan med droger. Här finns bara en väska. Giannis ställer väskan på ett bord, knäpper upp låsen på väskan. Jag har svårt att stå still och måste sansa mig. Annars skulle jag nästan stå och småhoppa samtidigt som jag hyperventilerar. Jag klarar detta. Försöker se lite cool ut. Locket på väskan går upp. Detta är också en återblick. Inte så länge sedan. Vi var i Katharo på Kreta för drygt två veckor sedan.
Vi var på resa med Hjalmar . Efter en bra lunch på Lasithi platån tog Hjalmar oss till Giannis taverna i Katharo för en fika. Katharo ligger vid en annan mindre platå uppe i bergen. Vädret var ostadigt och regnet hängde i luften. Katharo ligger på 1100 meters höjd så det blir rätt kallt dessutom. Giannis har en vedeldad gjutjärnskamin mitt i tavernan som han eldat i och ordnat en välkomnande värme åt oss.
Planen var förutom en fika så skulle vi ta en titt på den kretanska och endemiska almen, (Zelkova Abelicea) som finns att se runt hörnet. Nu var det detta med attachéväskan också. Giannis visade oss innehållet och berättade om fynden. Väskan innehåller ben eller fossiler av kretensk hjort, flodhäst och elefant. Giannis har själv varit med när benen hittats i trakten och fått behålla dessa för att visa upp. Resten av fynden ska vara på museum. Om jag fick ihop det rätt, ska det vara på Natural History Museum of Crete i Heraklion. Han berättade vidare att benen är 450 000 år gamla. Okey, jag hör vad du säger, men fattar inte vidden av det. Jag frågade, vad sa du? 450 000 år säger (sa) Giannis igen med ett leende. Jag gillar historia och nosar en hel del på minoisk tid just nu, men detta är svindlande gammalt. Jag frågade igen, 450 000 år? Ja, sa Giannis och såg glad ut och som om detta var ingenting. Helt galet, vilka fynd han har som ligger och rullar runt lite försiktigt i sin väska.
Det är lårben, betar och käkben med tänder i gott skick. Alla dessa djur var dvärgar och mindre i storlek än dagens exemplar. Katharo ligger inte direkt efter vägen till något. Men, skulle ni av någon anledning ha vägen förbi tycker jag att ni ska stanna på en fika hos Giannis Siganos på hans Taverna Zervas. Frågar man snällt, kanske han tar fram sin skatt och berättar lite om den. Fråga också efter vägen till almarna. De är inte många, men unika. De är tydligen inte utrotningshotade längre. Men, fortfarande sårbara. Själv ska jag nog planera ett besök i morgon på Natural History Museum of Crete.
Text & Foto: Mats Randow